om oss

Låt oss bara klargöra att vi inte är emot omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vi ser dock att klimatet ofta används som en ursäkt för att göra mindre genomtänkta satsningar. Exempelvis anser vi att den till stor del politiskt drivna satsningen gällande ståltillverkning med hjälp av vätgas, med energi från vindkraft, knappast är ett rationellt vägval för att genomföra den gröna omställningen. Detta är tyvärr ett återkommande tema, att politiker öser in andras pengar i gröna drömprojekt med svag verklighetsförankring. Pengar som skulle kunna göra mer nytta i andra, mer realistiska, miljösatsningar.

Som innehållet på den här sidan försöker visa handlar det om att Sverige med den gröna omställningen i norr tar för stora risker, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Vi tycker oss se en fartblindhet bland politiker och tjänstemän som arbetar med dessa stora industrisatsningar i norra Sverige. Eftersom detta till stora delar finansieras med våra skattepengar, efterlyser vi mer eftertänksamhet och ödmjukhet inför dessa gigantiska industriprojekt.

Den kritik som hittills har framförts mot dessa satsningar har bemötts genom att misskreditera eller ignorera sina meningsmotståndare. Motargumenten har varit känslostyrda eller vilseledande, och inga trovärdiga kalkyler har presenterats. Det är uppenbart att detta är politiskt motiverat utan att beakta marknadsvillkoren, vilket kan få förödande konsekvenser för den svenska ekonomin och för de samhällen i norra Sverige som tar de största riskerna.

Våra medskick till politikerna

Lägg inte pengar på gröna drömprojekt

Vi förstår att ni vill rädda planeten, vi förstår också att ni vill visa handlingskraft gentemot era väljare. Men snälla, slösa inte bort enorma mängder skattepengar på gröna satsningar med små möjligheter att lyckas. Ifall det finns mekanismer där företag och individer kan utnyttja de generösa lånegarantierna och bidragen, då kommer de ta den chansen. Tänk att det alltid finns en alternativkostnad, hade vi kunnat göra mer nytta för miljön och befolkningen i andra satsningar? Att exempelvis säkra och stabilisera landets elproduktion borde vara prioriterat, när vi tvingas använda kol och olja för att säkra elförsörjningen är det ett bakslag för miljön.

Stressa inte fram beslut och var inte naiva

När vi läser om den gröna omställningen i media får vi känslan att lokala beslutsfattare tappar sin förmåga till kritiskt tänkande. ”Agerar vi inte snabbt går vi miste om dessa investeringar och jobb” brukar det låta. Sanningen är, finns goda förutsättningar för företag och industri som låga elpriser, bra infrastruktur, effektiv byråkrati, kvalificerad arbetskraft, närhet till råvaror och låga eller rimliga skatter bör det gå att locka hit utländska företag, eller så ger vi bättre förutsättningar för fler svenska företag. Redan nu är det svårt att hitta arbetskraft till många branscher, så kanske mer behöver göras för att folk ska vilja flytta till norra Sverige, och att det finns bostäder.

Undersök noga vilka konsekvenser olika etableringar ger. Gynnar exempelvis företaget Fertiberias planerade konstgödselfabrik Luleå kommun? Samma företag som orsakade en av Europas största miljöskandaler i Spanien. Byggarbetena för dessa utländska satsningar (som Facebook och Northvolt) utförs vanligtvis av utländska huvudentreprenörer som anlitar underentreprenörer som i sin tur har egna underentreprenörer, d.v.s. utländska gästarbetare med låga löner och miserabla arbets- och boendevillkor. Företag som Amazon, Facebook och Microsoft betalar endast 0,6 öre per KWh för sin el, nästan gratis alltså. Den rabatten är dock beslutad på regeringsnivå, av tidigare regering. Vi behöver fråga oss vad vi får ut av dessa investeringar, vi ger upp mycket och tar risker, men i andra vågskålen är det tomt.

Vill vi ha enorma vindkraftparker i känsliga Bottenviken?

Tydligen ska elförsörjningen för den gröna omställningen säkras på detta sätt. Men vilka konsekvenser får det egentligen på miljön och på energisystemet? Vad händer när det inte blåser, vilket elpris får vi då? Hur påverkas havsmiljön av flera ton mikroplaster som släpper från turbinbladen? Hur påverkas fåglar, boendemiljön, fisket och turismen? Fundamenten kommer stå kvar och förorena och förfula miljön under decennier. Kommer parkerna ens vara lönsamma? Hur klarar de ett kallt vinterklimat? Vad händer om vi får oljeutsläpp orsakade av vindkraften? Att vindkraftsetableringen rör upp känslor råder inget tvivel om, en insändare i Kuriren kallade Kalix kommuns flathet inför etableringen av en vindkraftpark med 70–120 vindkraftverk för ”Sämsta avtalet i svensk historia”. Kalix ger upp sin vetorätt och vill inte förhandla bättre avtal, kommunen får alltså noll kronor för etableringen.

Stå emot EU:s strävan att öka sin makt

En stor del av finansieringen för den gröna omställningen kommer från bidrag och lån via EU. Sverige är en stor nettobetalare i EU och borde ha en stark röst, men våra EU-politiker tycks vara väldigt medgörliga. När avståndet ökar mellan skattebetalare och beslutsfattare, minskar också respekten för hur våra skattepengar används. EU:s inre marknad är fantastisk, men EU:s strävan efter ökad politisk makt är inte det. Som exempel kan nämnas EU:s coronafond, Next generation EU, som ska dela ut 750 miljarder euro under sju år. En tredjedel av denna fond är reserverad för den gröna omställningen. Sverige förväntas bidra till fonden med cirka 150 miljarder, men får tillbaka betydligt mindre. Detta skuldsätter medlemsländerna fram till 2058.

Klimatutmaningen är ett globalt problem som kräver globala lösningar

Ett enskilt land som Sverige kan inte lösa klimatfrågan. Politiska lösningar måste ske med internationella överenskommelser, vi skulle behöva ett globalt ramverk med gemensamma spelregler. Tyvärr är det svårt när Kina och Indien vill fortsätta att använda kol för sin elförsörjning. Sveriges andel av de globala koldioxidutsläppen är cirka 0,2 procent och Sverige står för 0,3 procent av världens stålproduktion, väldigt lite alltså. Vi är också det mest koldioxideffektiva landet i världen, så åtgärder för att minska utsläppen ytterligare har mindre effekt än om motsvarande satsningar görs i exempelvis Indien. Visst finns det en poäng att lilla Sverige visar vägen framåt och hoppas att EU och övriga världen tar efter. Men i vår strävan att vara en förebild inom miljö får vi inte bli naiva och slå sönder vanliga människors ekonomi. Det gynnar varken oss eller omvärlden. Vi behöver bli mindre riskbenägna, vilken miljökonsekvens får alla dessa jätteprojekt i form av stål, cement, drivmedel, elkablar med mera?