rapporter och presentationer

Här hittar du länkar till de rapporter som skrivits om de stora industrisatsningarna i norra Sverige.

FAQ - från brunt till grönt

Vad är det primära målet med Hybrit-projektet som initierats av LKAB, SSAB och Vattenfall?

Målet är att visa att hela värdekedjan för stålproduktion kan göras fossilfri och kommersialiseras i stor skala till 2026.

Varför är övergången till fossilfri stålproduktion särskilt brådskande i Sverige?

Sverige har som mål att vara klimatneutralt till 2045, vilket kräver en snabbare övergång jämfört med EU och resten av världen.

Vilka miljöpåverkan har traditionell ståltillverkning?

Den traditionella processen är mycket koldioxidintensiv och bidrar avsevärt till globala CO2-utsläpp, med ett akut behov av innovativa, fossilfria alternativ.

Hur bedömer rapporten tillgången och rollen för högkvalitativ järnmalm i fossilfri stålproduktion?

Högkvalitativ järnmalm är avgörande för att producera svampjärn med hjälp av vätgas, en process med potential för mycket låga eller inga CO2-utsläpp, vilket understryker LKAB:s strategiska position på grund av sin tillgång till sådan malm.

Vilka risker finns med att investera i svampjärn-elektrostålverk utan säker tillgång till DR-pellets?

Företagen står inför betydande risker på grund av den begränsade tillgången på DR-pellets och den förväntade prisökningen, vilket kan påverka den ekonomiska livskraften hos initiativ för fossilfri stålproduktion.

Vilka är de största riskerna med LKAB:s övergång till produktion av fossilfria DR-pellets och järnsvamp?

De största riskerna inkluderar tekniska utmaningar, ekonomiska risker relaterade till prisvolatilitet på energi och råmaterial, samt osäkerheten i att skala upp nya, oprövade tekniker till kommersiell skala.

Hur bedömer rapporten SSAB:s planer för omställning till fossilfri stålproduktion?

SSAB:s omställning ses som en strategisk nödvändighet givet åldrande masugnar och tillgången på billig, fossilfri el. Deras framgång är dock starkt beroende av kostnaden för insatsvaror och elprisets volatilitet.

Vad är de kritiska faktorerna för H2 Green Steel (H2GS) i deras strävan efter fossilfri stålproduktion?

Kritiska faktorer för H2GS inkluderar tillgången på högkvalitativa DR-pellets, konkurrens om råmaterial, och de logistiska utmaningarna relaterade till transport av material.

Hur kan nya tekniker påverka stålindustrin enligt rapporten?

Banbrytande tekniker, såsom smältreduktion och smältelektrolys, har potential att fundamentalt förändra stålproduktionen genom att erbjuda mer flexibla och mindre kapitalintensiva produktionsmetoder, vilket kan underminera både traditionella och nya alternativa tekniker.

Länk till rapport: Lönsam eller kostsam? Av David Sundén, 2024-01-16

Rapporten ”Lönsam eller kostsam” är en uppföljning av rapporten ”Från brunt till grönt” som i höstas fick stor medial uppmärksamhet genom att ifrågasätta nyttan med de miljardinvesteringar som LKAB, SSAB och H2GS planerar i Norrland. Satsningar som till stor del finansieras med skattemedel.
Läs mer på Skandinaviska policyinstitutets hemsida.
Presentation baserad på rapporten (AI-genererad)

FAQ - lönsam eller kostsam?

Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för LKAB:s och H2 Green Steels (H2GS) investeringar i fossilfritt stålproduktion i norra Sverige?

Stora utmaningar kommer från höga produktionskostnader och beroende av elpriser. Lönsamheten är beroende av låga elpriser och höga koldioxidpriser.

Hur bedömer rapporten den ekonomiska genomförbarheten av dessa investeringar?

Rapporten tyder på att produktion av fossilfritt stål med hjälp av vätgas är dyrare än traditionella metoder, men kan bli konkurrenskraftig om koldioxidpriset ökar avsevärt och elkostnaderna hanteras effektivt.

Vad är de beräknade investeringskostnaderna för LKAB och H2GS?

LKAB:s investeringar för övergången till svampjärnsproduktion uppskattas mellan 150 och 400 miljarder SEK. H2GS:s investering för stålverket i Boden uppskattas till cirka 60 miljarder SEK, vilket indikerar betydande kapitalkrav.

Vilka faktorer är avgörande för att LKAB:s och H2GS:s satsningar på fossilfritt stål ska bli lönsamma?

Kritiska faktorer inkluderar tillgång till billiga och hållbara energikällor, höga koldioxidpriser som motiverar övergången till fossilfria alternativ, och teknologiska framsteg som sänker produktionskostnaderna.

Vilka potentiella risker och osäkerheter lyfts fram i rapporten?

Rapporten pekar på risker med marknadsberoende, särskilt på elmarknaden, och de tekniska och ekonomiska osäkerheterna relaterade till uppskalning av teknologier för fossilfri stålproduktion.

Är investeringarna i fossilfritt stål ekonomiskt hållbara givet de nuvarande och framtida marknadsförhållandena?

Investeringarna står inför utmaningar relaterade till höga produktionskostnader och marknadens prisvolatilitet. Lönsamheten är beroende av faktorer som elpriser, koldioxidpriser och teknologisk utveckling.

Hur påverkar den globala marknadens utveckling för järnsvamp och stål de svenska satsningarna?

Den globala efterfrågan på järnsvamp förväntas öka, vilket kan skapa möjligheter för svensk produktion. Samtidigt innebär konkurrensen från billigare, fossila produktionsmetoder och den begränsade marknaden för premiumpriser på fossilfritt stål en risk.

Vilka är de största utmaningarna och riskerna med LKAB:s och H2GS:s övergång till fossilfri stålproduktion?

Utmaningarna inkluderar behovet av stora initiala investeringar, osäkerheten kring framtida marknadspriser för el och koldioxid, samt tekniska risker relaterade till skalning och implementering av ny teknologi.

Vilken potential finns för fossilfritt stål att bli en lönsam nisch inom den globala stålmarknaden?

Potentialen finns, men är starkt beroende av framtida policyförändringar, teknologiska framsteg och en ökad efterfrågan från konsumenter och företag som värderar hållbarhet och låga koldioxidutsläpp.

FAQ - tILL VILKET ELPRIS SOM HELST?

Vilken är den förväntade ökningen av elbehovet på grund av industriinitiativ i norra Sverige fram till 2030?

Elbehovet förväntas fördubblas till cirka 40 TWh.

Hur påverkas elpriserna i de nordiska regionerna av dessa initiativ?

Priserna förväntas stiga avsevärt över alla nordiska områden, med en märkbar ökning i Norrbottens län, Sverige.

Är planerna för grön stålproduktion i norra Sverige genomförbara utan betydande ökningar av elproduktionen?

Nej, utan en motsvarande ökning av elproduktionen är planerna inte hållbara på grund av betydande inverkan på elpriser och tillgång.

Vilka är de potentiella miljöeffekterna av dessa aktiviteter på den nordiska elmarknaden?

Rapporten antyder en ökning av CO2-utsläpp, särskilt om efterfrågeökningen leder till användning av elproduktion baserad på fossila bränslen.

Vilka är orsakerna till ökningen av elpriser i Norden enligt rapporten?

Ökningen av elpriser i Norden beror på de stora industriella satsningarna i Norrland, som kräver betydande mängder el, och på bristande utbyggnad av elproduktionskapaciteten.

Hur påverkar industriprojekten den nordiska elmarknaden?

De aviserade industriprojekten förväntas leda till en betydande minskning av konsumentöverskottet i Norden, vilket indikerar en förlust i välfärd för elkonsumenterna.

Vilken roll spelar över-föringskapaciteten för elmarknaden till 2030?

Överföringskapaciteten är avgörande; brist på tillräcklig kapacitet för att möta den ökande efterfrågan i Norrland kan leda till snabbt stigande elpriser och göra fossil elproduktion lönsam, vilket påverkar hela Norden.

Är de industriella satsningarna i Norrland ekonomiskt hållbara enligt rapporten?

Rapporten ifrågasätter de ekonomiska förutsättningarna för de industriella satsningarna, med tanke på de förväntade höga elpriserna och den potentiella bristen på el.

Hur bedöms potentialen för att möta det framtida elbehovet?

Utan betydande investeringar i både elproduktion och överföringskapacitet, kan inte det ökande elbehovet mötas på ett hållbart sätt. Detta skulle inte bara leda till högre elpriser utan också ökade CO2-utsläpp, om fossila bränslen används mer.

Länk till rapport: Den industripolitiska återvändsgränden 2.0 – Det statliga riskkapitalet ett växande svart hål. Av Christian Sandström, oktober 2022

Företagsstöd ger upphov till bidragsentreprenörskap, det vill säga att företag sätter i system att söka bidrag. I en kontrafaktisk utvärdering av 15 olika program på en total kostnad om 1,8 miljarder fann man att det inte fanns några positiva effekter av stöd på företagens omsättning
Läs mer på Skattebetalarnas hemsida.

FAQ - den industripolitiska återvändsgränden 2.0

Vad handlar rapporten "Den industripolitiska återvändsgränden 2.0" om?

Rapporten behandlar den aktiva industripolitiken i Sverige och dess kostnader, effekter och utmaningar, med en kritisk granskning av statliga stöd till näringslivet.

Hur mycket uppskattas den aktiva industripolitiken kosta per år?

Minst 50 miljarder kronor om året.

Vilka är de främsta kritikpunkterna mot statliga stöd till näringslivet enligt rapporten?

Statliga stöd ger oftast inte önskad effekt på företagens omsättning eller tillväxt och bidrar till skapandet av en entreprenörskapsindustri snarare än verklig innovation.

Vad innebär begreppet bidragsentrepre-nörskap?

Företag som sätter i system att söka bidrag istället för att fokusera på innovation och produktivitet.

Hur har Vinnovas och Energimyndig-hetens anslag förändrats sedan 2007?

Vinnovas anslag har ökat med 47 procent och Energimyndighetens medel har tredubblats.

Hur påverkas marknaden av de statliga stöden enligt rapporten?

Marknaden snedvrids, där företag som effektivt kan navigera bidragssystemet gynnas på bekostnad av produktiv innovation och effektiv resursanvändning.

Vilken kritik riktas mot utvärderings-systemet för statliga stöd?

Enligt Riksrevisionen uppfyller endast två av 37 utvärderingar grundläggande krav på vetenskaplig kvalitet, vilket ifrågasätter utvärderingarnas tillförlitlighet.

Hur kan effektiviteten i statliga stödprogram förbättras?

Genom bättre utvärderingsmetoder, minskad fokusering på direkta subventioner, stimulans av privat sektor samt ökad transparens.

Hur motiveras fortsatta statliga stöd trots bristande evidens för dess effektivitet?

Motiveringen för statliga stöd bygger ofta på politiska ambitioner om att stimulera innovation och tillväxt, trots bristande evidens för dess effektivitet.